24timmarsbloggen

Ikon

Var en blogg om vägen till 24timmarssamhället som levde 2005 – 2009

Test av it-leverantörers webbplatser

Verva följer upp kvaliteten på offentliga webbplatser ett par gånger varje år. Det som testas är väldigt grundläggande saker i koden. Trenden ser bra ut, webbplatserna blir bättre och bättre. Men för att en offentlig webbplats ska bli bra krävs det att man har rätt system och rätt konsult som implementerar det. Då kommer frågan, hur bra är då våra leverantörer? Jag har genomfört samma test som Verva fast på webbplatserna för ett stort antal it-konsulter.

15 av 303 företag (5%) klarar sig utan anmärkning jämfört med 112 av 929 (12%) inom offentlig sektor.

Det här inlägget innehåller själva testresultatet och analysen har jag publicerat i ett eget inlägg

Om testet

Jag har testat 303 webbplatser från it-leverantörer med utgångspunkt från de som ansökt om ramavtal för informationsförsörjning hos Verva. Url:erna är köpta från Par (sponsrat av Happy user, tack för det) och om inte Par hade en länk hoppade jag över företaget. Efter detta har listan kompletterats godtyckligt (tack till alla som hjälpte till, det var mycket Trafik på sidan). Om du saknar några viktiga leverantörer så skriv det i kommentarerna så ska jag försöka få med dem i en eventuell uppföljning.

Några av företagen i listan är småföretag och ibland kan det kanske vara svårt att se kopplingen till webben men många leverantörer skapar webbgränssnitt för sina system i någon form.

Testet genomfördes mellan 10-25 september med samma verktyg som Verva använder. Det är open source och fritt för alla att använda.

De delar som testats är:

  • Validering av kod
  • Rubrik 1
  • Korrekt rubrikstruktur
  • Tabeller
  • Tabell i tabell
  • Ramar/frames

Läs mer om varje punkt.

Vill du kontrollera siffrorna för testet av it-leverantörer kan du själv ta del av rådatat (ods, 28 kB).

Jag har jämfört den privata sektorns resultat med den offentliga sektorns enligt Vervas mätning i oktober 2008.

Validering

41 företag av 303 (14%) hade validerande kod.

14% av företagen har kod som validerar mot 21% inom offentlig sektor

Det är värt att påpeka att testet bara ger en fingervisning om hur bra man följer standarder. Det är till för att visa de större trenderna och för att verkligen veta hur bra en webbplats är krävs en nogrannare granskning.

Läs analysen av resultatet

Rubriker

  • 99 av 303 (33%) företag hade rubriker.
  • 79 av 303 (26%) företag hade en korrekt rubrikstruktur.

33% av företagen har en rubrik mot 53% inom offentlig sektor. 26% av företagen har en korrekt rubrikstruktur mot 46% inom ofentlig sektor

När det gäller rubriker är offentlig sektor mycket bättre än den privata och här är även totalsiffrorna bättre. För att företagen ska komma ikapp det offentliga måste man lägga på bra mycket mer än 50% på siffrorna.

Rätt kodade rubriker hjälper inte bara blinda att navigera på en sida, det är också grundläggande sökmotoroptimering.

Läs analysen av resultatet

Layout

  • 103 företag av 303 (34%) använder css
  • 165 företag av 303 (54%) använder tabeller
  • 35 företag av 303 (12%) använder ramar

34% av företagen använder css mot 45% inom offentlig sektor. 54% av företagen använder tabeller mot 45% inom offentlig sektor. 12% av företagen använder ramar mot 10% inom ofentlig sektor.

Inom båda områdena är ramar en rätt marginell företeelse med 10-12% av marknaden. Det intressanta är att den offentliga sektorn har 11% fler webbplatser som styr layouten med stilmallar (css) än den privata vilket absolut är att föredra framför att styra den med tabeller.

Siffrorna är en uppskattning och har tagits fram med Vervas beräkningsmodell.

Läs analysen av resultatet

Större it-leverantörer

Begränsar man sig till de större it-konsultbolagen (utvalt helt godtyckligt av mig) så har de i snitt 132 valideringsfel mot 48 för hela den privata sektorn. Det är bara Creuna som klarar sig helt utan anmärkning.

Tabell över resultatet för större it-leverantörer

Förutom en del valideringsfel klarar sig Logica också bra.

Läs analysen av resultatet

Cms-konstruktörer

Jag har lyft ut de som jag vet tillverkar cms som huvudsyssla eller som i alla fall utvecklar ett större cms och tittat på dem specifikt. Microsoft (som jag efter lite funderande tog med tack vare Sharepoint) sänker resultatet en hel del.

Tabell över resultatet för leverantörer av publiceringssystem

Det är bara Senselogic som ligger bakom Sitevision och Teknikhuset som gör Content studio som får grönt ljus hela vägen.

Saknar du några större cms i listan så lämna en kommentar så ska jag se om vi kan få med dem nästa gång.

Mina kommentarer har jag som sagt var publicerat i ett eget inlägg

Filed under: 24timmarswebben, Digital tjänstedesign, Rapporter och styrdokument, Tillgänglighet, Vägledningen, Webbplatser

It-leverantörers webbplatser under all kritik

Verva följer upp kvaliteten på offentliga webbplatser ett par gånger varje år. Det som testas är väldigt grundläggande saker i koden. Trenden ser bra ut, webbplatserna blir bättre och bättre. Men för att en offentlig webbplats ska bli bra krävs det att man har rätt system och rätt konsult som implementerar det. Då kommer frågan, hur bra är då våra leverantörer? Jag har genomfört samma test som Verva fast på webbplatserna för ett stort antal it-konsulter.

15 av 303 företag (5%) klarar sig utan anmärkning jämfört med 110 av 921 (12%) inom offentlig sektor.

Det här inlägget innehållet min analys, själva testet finns i ett eget inlägg

Resultatet är minst sagt nedslående. På punkt efter punkt är de privata företagen sämre än den offentliga sektorn. Standarder och tillgänglighet verkar inte vara något man tycker är viktigt. Hur ska leverantörer med den kompetens som återspeglar sig i detta test kunna skapa webbplatser som lever upp till de krav som vi har inom offentlig sektor? Hur ska dessa företag kunna leverera webbplatser som lever upp till Vägledningen 24-timmarswebben? Som jag ser kan de inte det.

Det verkar finnas några eldsjälar som arbetar bra med frågan och något enstaka större företag som börja förstå men de är alldeles för få. I det här inlägget går jag igenom resultatet av testet och tittar dessutom närmare på de större it-leverantörerna och de företag som utvecklar webbpubliceringssystem.

Validering

41 av 303 (14%) företag hade validerande kod.

14% av företagen har kod som validerar mot 21% inom offentlig sektor

Läs resultatet av testet

Det är pinsamt lite men detta är även ett område där även offentlig sektor ligger dåligt till, endast 21% validerade. Vervas tester visar att folket bakom offentliga webbplatser oftast har rätt ambition och de låga siffrorna pekar på att det är ett svårt område. Jag tror att mycket hänger på publiceringssystemen (cms). Ett bra cms ska säga ifrån om man försöker publicera en sida som inte validerar. Om allt står rätt till ska det inte gå att skapa en sådan sida utan att vara väldigt medveten om det.

Rubriker

  • 99 av 303 (33%) företag hade rubriker.
  • 79 av 303 (26%) företag hade en korrekt rubrikstruktur.

33% av företagen har en rubrik mot 53% inom offentlig sektor. 26% av företagen har en korrekt rubrikstruktur mot 46% inom ofentlig sektor

Läs resultatet av testet

Jag blir chockad över att en så grundläggande sak som rubriker saknas. Eftersom rubriker är bra för rankingen hos Google så brukar många se till att ha bra rubriker även om man inte har koll på tillgängligheten i övrigt. Att inte göra det tyder väldigt dålig kompetens och intresse för webben. För att komma upp i nivå med den offentliga sektorn behöver man lägga på bra mycket mer än 50% på siffrorna.

Layout

  • 103 företag av 303 (34%) använder css
  • 165 företag av 303 (54%) använder tabeller
  • 35 företag av 303 (12%) använder ramar

34% av företagen använder css mot 45% inom offentlig sektor. 54% av företagen använder tabeller mot 45% inom offentlig sektor. 12% av företagen använder ramar mot 10% inom ofentlig sektor.

Läs resultatet av testet

Detta är en fråga som inte bara kräver mindre förändringar i koden på en gammal och dålig webbplats. Detta är något man måste tänka på från början när man bestämmer sig för att bygga nytt. 11% fler webbplatser inom offentlig sektor använder sig av css än inom den privata som föredrar tabeller i lite högre utsträckning. Tabeller är till för tabullär data, inte för design. Att man använder css för att styra layouten är en viktig indikator för att se om en webbplats följer standarder eller inte.

För båda sektorerna ligger ramar/frames på alldeles för höga 10-12%.

Större it-leverantörer

Läs resultatet av testet

Tabell över resultatet för större it-leverantörer

Begränsar man sig till de större it-konsultbolagen (utvalt helt godtyckligt av mig) ser det inte alls roligt ut. I snitt 132 valideringsfel mot 48 för hela den privata sektorn. Helt galet. Med några få undantag är alltså dessa företag rejält mycket sämre än övriga företag i testet. Hur ska de kunna leverera godkända webblösningar? Den sorgliga sanningen är nog tyvärr att de inte kan det. Vem av de stora blir först ut med att lova följa standarder och bygga tillgängliga webbplatser även om kunden inte har det som ett krav? Vem blir först att lova att det som levereras följer de standarder som finns för webben? Jag tycker inte det är för mycket begärt.

Det är bara Creuna som klarar sig helt utan att behöva skämmas. Jag har varit lite tveksam till dem tidigare. Bland annat Apoteket-projektet kändes lite som en flopp (det var i och för sig inte helt klart att det var deras fel). Men jag tror att Stockholms stad varit nöjda med dem i projektet med stockholm.se så det kan vara dags att omvärdera dem.

Förutom en del valideringsfel klarar sig Logica också bra. Jag har haft en känsla av att de också arbetat för att bli en seriös leverantör när det gäller webben. Till exempel har de valt ett bra verktyg för att skapa e-tjänster i sin infratjänst.

Även Pulsen klarar sig relativt bra. Om man bara ser över rubrikstrukturen så ser det riktigt bra ut.

Cms-konstruktörer

Läs resultatet av testet

Att en tredjedel av de företag som tillverkar cms har tabellstyrda webbplatser ser väldigt illa ut.

Jag har lyft ut de som jag vet tillverkar cms som huvudsyssla eller som i alla fall utvecklar ett större cms och tittat på dem specifikt. Microsoft (efter lite funderande tog jag tog med dem på grund av Sharepoint) sänker resultatet en hel del men gruppen har i alla fall i snitt något färre valideringsfel än företagslistan. Men resultatet är aldeles för dåligt över lag. Det är i dessa företags system vi ska få stöd för att snabbt och enkelt kunna publicera vår information på ett sätt som lever upp till grundkraven. Hur ska man som kund klara det om inte ens den som gjort verktyget lyckas bättre än så här?

Tabell över resultatet för leverantörer av publiceringssystem

Både Polopoly och Imcms verkar arbeta med tabellstyrda designer. Väldigt konstigt av ett modernt cms. Jag är också väldigt förvånad över att Episerver har över 40 valideringsfel på sin egen webbplats. Jag hade förstått att de satsat mer på standarder men det är inget som syns i detta test. Det är bara Senselogic som ligger bakom Sitevision och Teknikhuset som gör Content studio som får grönt ljus hela vägen. Content studio känner jag inte till så mycket om men det jag sett har imponerat. Om vi skulle köpa ett cms idag skulle jag titta noga på dem. Sitevision är det cms jag använder på Örebro kommun idag och jag vet att de har arbetat hårt och målmedvetet för att följa standarder och validera. Det finns en hel del kvar att göra men den generella kvaliteten på deras webbplatser är relativt hög.

Saknar du några större cms i listan så lämna en kommentar så ska jag se om vi kan få med dem nästa gång.

Dåliga leverantörer är ett stort problem

För mig talar resultatet sitt tydliga språk. Det finns en del mindre leverantörer som tycker det är viktigt med standarder och tillgänglighet och så finns det en stor massa som inte fattat grejen ännu. Det är ett riktigt problem. Eldsjälarna är för få för att det ska få ett ordentligt genomslag. Vad kan vi då göra som beställare? Förutom att testa deras webbplatser på det här sättet kan vi kan göra det med ännu bättre och tydligare krav samt att verkligen säga nej till produkter och leverantörer som inte kan leverera tillräckligt hög kvalitet.

Men ska detta verkligen bara komma från beställaren? Ska inte konsulterna ha specialistkompetensen och kunna hjälpa oss att välja rätt? Är inte deras uppgift att guida oss rätt i djungeln av system och tekniska lösningar utifrån våra behov? Det är i alla fall det jag vill ha av en leverantör. Men som verkligheten ser ut idag är det nästan omöjligt att hitta någon som kan hjälpa till på det här sättet. Beställaren måste själv vara expert för att kunna välja rätt leverantör och det är inte ett rimligt krav att ställa.

Något som inte kan påpekas för många gånger är att tillgänglighet inte enbart handlar om personer med funktionsnedsättningar. Det är viktigt för alla. Jag vill att de webbplatser jag besöker ska vara tillgängliga för alla och då krävs det att man följer standarder och best practices. Detta test visar tydligt att våra leverantörer inte har förstått detta och det gör mig orolig. Offentlig sektor har tack vare Vervas hårda arbete med bland annat Vägledningen 24-timmarswebben arbetat målmedvetet med dessa frågor under rätt många år men utan bra leverantörer kommer man aldrig att lyckas fullt ut. Jag har haft en hel del kontakt med leverantörer och det har hänt en (1) gång att någon fört vägledningen på tal av sig självt. Då var det Pulsen och jag tror de visste att jag fokuserade på detta redan innan vi träffades. Det känns inte rimligt, det borde vara en naturlig del i alla företags pitch mot offentlig sektor.

Varför är det inte det? Är kompetensen hos utvecklarna för dålig? Det är den på många håll men vad gör man då för att förbättra den? Den första större leverantören som aktivt börjar arbeta med att följa Vägledningen 24-timmarswebben i sina webbprojekt och använder det vid införsäljningen kommer ha ett rejält försprång jämfört med sina konkurrenter. Med andra ord kommer det löna sig att vara proaktiv, inte som idag reaktiv. Vem kommer ta klivet först? Har någon redan gjort det?

Det är dessa företag som skapat våra webbar i över 10 år nu. Då har det till stor del handlat om information och kommunikation. Nu är vi på allvar på väg in i en värld där webben blir vägen in till alla våra tjänster och om vi gör fel i början blir det väldigt dyrt att rätta till längre fram. Var finns leverantörerna som kan hjälpa oss att förverkliga våra ambitioner?

Filed under: 24timmarswebben, Digital tjänstedesign, Rapporter och styrdokument, Tillgänglighet, Vägledningen, Webbplatser

Vägledningen på engelska

Det har varit på gång länge och nu är det äntligen klart. Vägledningen 24-timmarswebben är översatt till engelska under namnet ”Swedish National Guidelines for Public Sector Websites”. Spännande. Jag hoppas att Verva kan få lite positiv uppmärksamhet för sitt arbete internationellt och att deras arbete kan uppmuntra andra att arbete på ett liknande sätt.

användbart.se var först ut med nyheten.

Filed under: 24timmarswebben, Digital tjänstedesign, Rapporter och styrdokument, Tillgänglighet, Vägledningen, Webbplatser

Hur mår Sveriges webbplatser 2008?

Web service award gör en årlig sammanställning över hur läget är med webben i Sverige och det omfattar både den offentliga och den privata sektorn. En intressant sak är att de väljer att redovisa om webben har ett a-ö eller inte, inte om man har en sitemap som brukar vara det vanliga. De resonerar dessutom kring vilka problem det finns med de a-ö som finns idag i samma linjer som jag gjorde i A-ö för att hitta rätt. För att ett a-ö ska bli effektivt krävs det att man arbetar aktivt med det. Vi har själva slarvat lite med det sista tiden men håller nu på att arbeta ikapp.

En annan intressant poäng rör medborgarassistenter. Vi har precis tagit bort den vi hade på orebro.se då den i princip fyllde samma behov som vår sökmotor samtidigt som den var väldigt dyr. Bara 7% av webbplatserna i undersökningen har en assistent. Av de som har en anser 34% att den inte underlättar för besökarna. Jag sätter en krona på att det kommer vara mindre än 7% som har en nästa år om frågan fortfarande finns kvar.

När det gäller granskning av texter är det något vi själva inte arbetar tillräckligt med men vi verkar inte vara ensamma. Runt 50% har liknande problem. Detta är något vi försöker rätta till i arbetet med nästa version av orebro.se.

Det är också oroande att siffrorna för andelen webbplatser som aktivt arbetar för att följa standarder och Vägledningen 24-timmarswebben (de kallar det ”E-nämndens checklistor”. E-nämnden har inte funnits på flera år nu så det är nog dags att uppdatera frågan:) inte ökar. 27% säger sig arbeta enligt wcag 2.0 och det känns väldigt högt. Jag är inte säker på att man vet vad man svarat på här. 15% säger sig bygga om webben under året med målet att göra den tillgänglig.

Filed under: Allmänt, Forskningsrelaterat, Rapporter och styrdokument, Tillgänglighet, Vägledningen, Webbplatser

Synpunkter på gymnasieskolans webbutbildning

Lars Gunther som företräder Wasp eduTF (The Web Standard Project Educational Task Force) har lämnat in synpunkter till skolverket angående hur utbildning i att skapa webbsidor bör bedrivas. Jag står själv som en av upphovsmännen (det finns fler) till dokumentet även om min roll bestått i att granska och komma med synpunkter. Det stora arbetet har gjorts av Lars. Det ska bli spännade att se hur Skolverket reagerar på detta och om det får någon effekt på utbildningen.

Sammanfattning

Gymnasieskolans utbildning i ämnena ”Interaktiva medier”, ”Internetprogrammering” och ”Informationsteknik” behöver bedrivas så att de ger eleverna färdigheter att utveckla webbplatser för dagens och framtidens webb. Det finns en risk att utbildningen kommer att fortsätta att som idag till stor del förmedla föråldrade och tekniskt undermåliga metoder.

Utvecklingen på webben står inte stilla och just nu genomgår den (bland annat) två viktiga förändringar:

  1. Webbplatsernas presentationslogik övergår till att bygga på standarder, semantik och separering mellan innehåll, utseende och beteende. Detta möjliggör tillgänglighet – ingen användare blir utesluten, oavsett val av operativsystem, webbläsare och hårdvaruplattform eller om användaren har funktionsnedsättningar. När detta steg är taget kan man gå vidare och skapa rika användargränssnitt.
  2. Webbplatsernas dynamik förändras, från att vara som isolerade öar med broar mellan sig, till att inkludera ett stort mått av datautbyte direkt mellan servrarna och en ny slags social interaktion för användarna av webben.

Gymnasieskolan kommer inte ha möjlighet att lära upp sina elever till fullfjädrade webbutvecklare, som till fullo behärskar standarderna och principerna för tillgänglighet och kan programmera servrar att fungera med de nya formerna av datautbyte. Men det är av yttersta vikt att utbildningen lägger en sådan grund att eleverna inte senare behöver lära om, därför att de fått sig till livs fel metoder. Utbildningen bör vara en påfart till framtidens motorväg, inte en återvändsgränd in i dåtiden.

Vi menar inte att standarder och tillgänglighet är det enda man behöver kunna för att bygga en modern webbplats, men vi menar samtidigt att det inte finns några andra gångbara alternativ för att bygga webbplatser, sett till dessa aspekter. Det får aldrig bli en fråga om design eller tillgänglighet, om häftiga effekter eller standarder. Med det tillvägagångssätt vi förespråkar är dessa saker heller aldrig varandras motsatser.
Vi som står bakom detta dokument är The Web Standard Project Educational Task Force och en grupp svenska webbutvecklare som önskar se en rättvis och tillgänglig webb.

keryx.se/wasp Webbutveckling 2006

Lars arbete med detta har tidigare tagits upp i det felaktigt namngivna inlägget Skolverket deltar i WaSP?.

Filed under: Rapporter och styrdokument, Vägledningen, Webbplatser

Rapport från möte om certifiering av webbplatser

Detta är en uppföljning av artikeln Hur ska webbplatser certifieras?.

Det var en intressant och lärorik eftermiddag hos Verva igår. Jag, och de flesta andra också tror jag, lärde mig mycket om certifiering. Vad det innebär och hur det går till.

En av de första saker som klarades upp var den något luddiga skillnaden mellan inspection (kallas Q1) och product certification (Q2). Dessa två utgör tillsammans med suppliers selfdeclaration (Q3) de olika sätten man kan certifiera sin webbplats. Q1 och Q2 är likadana förutom att man vid en Q2 även tittar på organisationen bakom webbplatsen och om det finns förutsättningar för att upprätthålla nivån. Q1 ger bara en ögonblicksbild. Detta gör att ordningen är lite ologisk. Man uppfattar det lätt som att den hårdaste granskningen är Q1 då Q3 är den enklaste men så är alltså inte fallet. Det kanske bör åtgärdas.

En annan viktig sak som framkom var att enmansföretagare inte kan certifiera webbplatser. En certifiering måste genomföras av två personer i samma organisation (med undantag för Q3). En som granskar och en som intygar att granskningen gått rätt till.

Self declaration var heller inte så enkel som man kan föreställa sig. Om jag fattade det hela rätt krävs det att man är iso 9001 certifierad för att få göra det.

Vi fick också en närmare inblick i certifieringsvärden och Det norske veritas som till stor del sysslar med detta för diverse områden deltog. Dessa företag har alla grundförutsättningar för att certifiera och om vi skulle lägga till ytterliggare en standard är det en relativt liten sak för dem att skaffa rätt kompetens och sätta igång med granskningen. Det norske veritas certifierar dessutom redan webbplatser (främst i Italien men de har en svensk kund, tyvärr fungerar det inte att länka sig till certifikatet från Firefox…) enligt en egenframtagen standard. Denna granskning sker utifrån ett säkerhetsperspektiv och inte ett tillgänglighetsperspektiv vilket är uppenbart om man granskar länken ovan. Denna granskning är alltså inte en konkurrent till den certifiering vi pratar om.

Gunnar Lindström från Swedac (som delar ut rätten att certifiera) bidrog med mycket kunskap och han var tveksam till suppliers selfdeclaration. Reglerna för hur man klagar på en webbplats som certifierats på detta sätt är till exempel obefintliga vilket inte är bra.

En summa som nämndes för en certifiering (inte Q3) var runt 50 000 kr. Jag påpekade att det är väldigt mycket för en liten kommun och det påverkar möjligheterna att ta bort Q3. Det gör det också svårt att göra denna typ av certifiering tvingande.

Gruppen var överens om att det var svårt att diskutera förslaget utan att det normativa dokumentet fanns framtaget. Detta dokument ska vara utformat så att vilken certifieringsorganisation som helst kommer fram till samma resultat. Subjektiva bedömningar ska alltså inte förekomma. Några av oss såg stora problem med att bedöma uppfyllnaden av mjuka värden som språk och liknande men Hans från den för mig nya bekantskapen Handisam säger att de ska ta fram detta. Det vore jättebra om de lyckas. Handisam startade 1 januari 2006 och ska driva på svensk handikappolitik. Eftersom de är så nystartade arbetar de säkert för fullt med sin webbplats så den ska följa vägledningen och validera.

Om certifiering ska ske på europeisk nivå verkar det ligga ett bra tag fram i tiden. Frågan som ställdes i slutet på mötet var om vi i Sverige skulle ta fram ett eget normativt dokument som kan ligga till grund för en certifiering men som även kan användas vid upphandlingar och implementation av webbplatser utan certifiering. Uppfattningen var att det skulle vara bra. Det normativa dokumentet skulle då tas fram med utgångspunkt från vägledningen men måste vara formulerat som tydliga, klara och mätbara punkter så att certifieringsorganisationerna kan mäta uppfyllnaden på ett objektivt sätt. Detta dokument kan också bli grunden för diskussionerna om ett normativt dokument för hela Europa.

En obesvarad fråga är vad som ska certifieras. Om jag ska se till min egen situation kan vi utan större problem få det nya webbsystem vi håller på att införa certifierat. Problemet är att utöver detta har vi en stor mängd småsystem (t.ex. för att söka telefonnummer eller för att leta efter föreningar) och att få även dessa att följa riktlinjerna kommer vara betydligt svårare. För besökaren spelar det naturligtvis ingen roll, man vill kunna använda allt, men frågan är vad som ska certifieras?

Jag är också fortfarande osäker på om det är förenligt med vår offentlighetsprincip att hålla granskningsresultatet hemligt. Enligt Alistair Garrison från AccessinMind är det det men jag är fortfarande lite tveksam.

Filed under: 24timmarswebben, Allmänt, Rapporter och styrdokument, Vägledningen, Webbplatser

Slutrapport från E-nämnden

I slutet av året går E-nämndens mandat ut och deras arbete tas över av Verva. I förra veckan släppte de sin slutrapport:

Nämnden har under perioden fastställt ett antal vägledningar och riktlinjer. Underlaget till besluten har tagits fram för nämndens räkning av andra myndigheter. Det har varit nämndens strävan att säkerställa en aktiv förvaltning av vägledningarna och riktlinjerna. De myndigheter som tagit fram underlaget har därför i varje enskilt fall åtagit sig att för nämndens räkning förvalta produkterna. Nämndens föreslår att samordningen av produkternas förvaltning från årsskiftet övertas av det nya Verket för förvaltningsutveckling, VERVA.

E-nämnden e-nämndens arbete 2004-2005 [pdf] (2005-12-15)

E-nämnden har fattat beslut kring vägledningar och riktlinjer i områden som hur offentliga webbplatser ska fungera tekniskt, hur e-identifiering ska gå till och hur informationsutbyte ska fungera myndigheter emellan.

Filed under: Rapporter och styrdokument

Ny vägledning om information som enligt lag ska lämnas på webbplatser

E-nämnden har antagit en vägledning för hur information som enligt lag måste visas på en webbplats ska presenteras. Ett bra initiativ.

Fokus verkar ibland ligga på hur man talar om vem man är i en e-tjänst och ibland pratar man väldigt övergripande om information under ”Om webbplatsen”. Menar man att informationen under ”Om webbplatsen” även ska gälla för e-tjänster? Jag ser ser poänger med att hålla det samlat men det känns samtidigt med förtroendeingivande att det finns på samma plats som e-tjänsten. Finns informationen centralt blir det enklare att hålla den uppdaterad men riskerna att man bara uppdaterar för en e-tjänst när den egentligen används av flera ökar. Det vore intressant att höra mer om hur man resonerat här.

När man tar upp användarens samtycke är rekomendationen att det ska finnas en kryssruta som måste vara ikryssad för att det ska räknas som att användaren läst information om behandling av personuppgifter. Är det verkligen tillräckligt? Hur ofta har man inte rutinmässigt klickat i liknande rutor för att godkänna ett EULA utan att ha läst det? Kommer det räknas som att man verkligen förstått innebörden? Om jag fattat problemet rätt ligger ansvaret till stor del på avsändaren här. Jag har å andra sidan inga bra förslag på hur man skulle lösa detta annars på ett smidigt och enkelt sätt.

En fundering rör information om cookies. I vägledningen definierar man en cookie som en textfil som sparas på besökarens dator. Jag hade fattat att även session cookies omfattas av lagen och de sparas väl aldrig som en fil? Har jag fel? Om vad?

Vägledningen innehåller en bra checklista där man enkelt kan se vilken information som ska lämnas beroende på vilka typer av tjänster man tillhandahåller. Smidigt.

Det som saknas är massor av exempel i exempelwebben. Det borde inte vara så svårt att få fram ett bra generellt exempel på information om cookies på en webbplats kan man tycka. Här finns det mycket att göra.

Den innehåller idag bara två exempel och det är variationer på samma. Ett med felmeddelanden och ett utan. Problemet jag fick var att de såg likadana ut. Inga felmeddelanden någonstans alltså. Det är säkert fixat snart. Detta är annars första gången jag ser hur det är tänkt att de symboler Microsoft skapat för legitimering och signering ska fungera. Det ser helt ok ut. Det borde bli lätt att förstå för gemene man.

Alla som håller på att arbeta med e-tjänster inom offentlig sektor bör ta till sig denna vägledning. Byggs det på med fler exempel blir den oumbärlig.

Filed under: Allmänt, Digital tjänstedesign, Rapporter och styrdokument

Vägledning för teckenuppsättning

E-nämnden har beslutat om en vägledning för hur offentlig verksamhet ska hantera teckenuppsättning vid sparande av uppgifter och utbyte av innehåll.

Bakgrunden är att svenska myndigheters databehandling ofta begränsats av att man inte klarar andra tecken i person- eller platsnamn än de som ingår i teckenuppsättningen för ISO-8859-1 (Latin-1), vilket begränsar för såväl minoritetsspråk samt olika invandringsgrupper:

Riktlinjernas primära syfte är att möjliggöra korrekt skrivning av namn i myndigheternas datorlagrade register. Riktlinjerna skall också möjliggöra utbyte av namninformation utan förvanskning dels mellan myndigheter, dels mellan myndigheter och allmänheten samt företag.

E-nämnden 2. Målsättning (2005-10-14)

Målgruppen för vägledningen är systemägare, systemerare, databasadministratörer och programmerare samt den personal som matar in namn i datasystemen.

Själv skulle jag gärna se html-entiteterna för motsvarande tecken i Bilaga 1, Teckenmängd för namnskrivning i svensk elektronisk förvaltning, som anger de tecken som åberopas av riktlinjerna. Om entiteterna också fanns med skulle vägledningen även kunna användas av webbutvecklare som referens. (Dessutom borde informationen märkas upp i en tabell så den blir lite mer lättöverskådlig.)

Filed under: Rapporter och styrdokument

Dags för en svensk eDay för e-fakturor?

I en förstudie om e-fakturor föreslår Ekonomistyrningsverket [testa inte esv.se] att den offentliga sektorn ska helt gå över till e-fakturor:

Ekonomistyrningsverket, ESV, föreslår att hela offentliga sektorn enas bakom en standard för e-fakturor. Det kan spara fyra miljarder kronor på fem år, och minst 100 kronor per faktura på lång sikt.

Ny Teknik Staten vill ha e-fakturor (2005-10-05)

Kanske är det dags att slå fast en eDay, för att följa Danmarks exempel, när all offentlig verksamhet ska ha gått över till e-fakturor. ESV säger att den offentliga sektorn kan ha gått över till tekniken 2008. Kanske kan man också skynda på utvecklingen genom att fastslå ett datum. Danmark räknade inte heller med att alla myndigheter skulle kunna ta emot säkra e-post, som eDay2 handlade om, när dagen d var inne. Men slutdatumet medförde att många satsade och hann.

Filed under: Allmänt, Rapporter och styrdokument