Magnus Burell på Verva har besvarat fem frågor om Verva:s nylanserade webbplats. Några av svaren kanske kunde skrivit sig själv, med tanke på att Verva är de som står bakom de riktlinjer vi bland annat frågar om.
1. Hur har ni använt er av Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 i arbetet med er nya webbplats?
Vägledningen 24-timmarswebben har varit en central utgångspunkt vid utvecklingen av Vervas webbplats. Vi använder våra interna utvecklingsprojekt som återkoppling på hur pass väl vägledningen och tillhörande verktyg fungerar att använda praktiskt. Checklistorna har varit ett bra verktyg vid kravställning och testning. Genom att använda dem vid testning har vi hittat flera punkter som vi kan jobba vidare med.
En riktlinje som vi valde att lägga stort fokus på var att försöka anpassa språket till webbplatsens besökare istället för att använda verksamhetens interna begrepp. Utvecklingen av verva.se har också varit en bra input till den nya versionen av vägledningen som är planerad till våren 2006.
Från de verksamheter som gick över till Verva följde flera tjänster med som innebär att vi samlar in personuppgifter. Till exempel möjligheten att anmäla sig till kurser och beställa publikationer. När vi skulle ta fram användningsvillkor (juridiska texter) för dessa tjänster var Vägledningen Information som enligt lag ska finnas på webbplatser ett ovärderligt stöd. Som redaktör var det bara att kopiera, klistra in och ändra de avsnitt som var specifika för Verva. Vägledningen var ett bra underlag för att förenkla dialogen mellan Vervas webbredaktörer och jurister.
2. Vilken plattform (system) bygger webbplatsen på, vem har levererat den och vad kostade det ungefär?
Verva.se är byggd på EpiServer. För att sänka kostnaderna och kunna samarbeta kring framtida utveckling utgick vi från mallarna på E-nämndens och Statkontorets webbplatser. Det gjorde att utvecklingstiden inklusive ny funktionalitet var tre veckor. Totalkostnaden för utvecklingen var ca 200 000 kronor.
I projektet arbetade vi med Valtech. Vi använde agila metoder för systemutveckling och stegvisa leveranser. Vi arbetade utan låsta specifikationer och med enkla prototyper i Powerpoint. Genom att låta utvecklare, redaktörer, designers sitta i samma rum genom hela projektet förbättrades kommunikationen inom projektet. Vi hann göra mer än planerat. Dessutom var det oerhört lärorikt och kul!
3. Vad var avgörande för valet?
Verva ska under 2005 och 2006 använda samma IT-plattform med Statskontoret. E-nämndens och Statskontorets webbplatser var en utgångspunkt och personalen i projektet hade vana av att arbeta i Episerver. Därför användes den plattform och det konsultbolag Statskontoret hade upphandlat för webbplatsutveckling.
4. Hur har ni definierat mål och syfte med webbplatsen?
Vi utgick från den nya verksamhetens mål, och den information som fanns hos de verksamheter som skulle flyttas till Verva. Under hösten 2005 analyserade vi detta material och tog fram en struktur som stämdes av med ledningen. Inför den första versionen av webbplatsen formulerade vi prioriterade mål som skulle vara uppfyllda den 1 januari 2006. Prioriteringen gjorde det enklare att bestämma vad som behövde göras i projektet och vad som kunde skjutas fram till senare versioner.
Syftet med den första versionen av verva.se är:
- Den externa webbplatsen är till för att ge våra externa målgrupper kunskaper och konkret stöd för att utveckla sina verksamheter. I första versionen ska vi ge en bild av Vervas verksamhet, och nödvändig information.
- Webbplatsen är också ett verktyg för att effektivisera vårt egna arbete.
Då Vervas verksamhet och målgrupper ännu inte har konkretiserats fullt ut kommer arbetet med att vidareutveckla mål och syfte fortsätta under 2006.
5. Har ni gjort några användartester och hur har de i så fall påverkat den slutgiltiga webbplatsen?
Projektet planerades och genomfördes på mycket kort tid och med en förhållandevis liten budget. Trots detta gick det att genomföra enkla tester med användare i form av en kort e-postenkät till användare ur Vervas målgrupper. Genom enkäten upptäcktes fler buggar som inte upptäcktes i funktionstesterna. Vi fick även flera förslag till redaktionella förbättringspunkter, till exempel kring struktur och användning av begrepp. Under våren 2006 kommer vi att göra mer utförliga användningstester.
Vi tackar Magnus för att han, i sann myndighetspersonsanda, är nästan outhärdligt trevlig i sitt svar och vi biter oss i läppen för att inte ifrågasätta varför de gömt Vägledningarna så i webbplatsstrukturen – allt för att inte sabba den goda stämningen.
Filed under: 5 frågor, Webbplatser
24timmarsbloggen 
Mitt första intryck av verva.se är att den ser prydlig och strukturerad ut. Det var en intressant artikel om projektet med att ta fram webben. Jag fångades särkilt av att ni hade tydliga riktlinjer för språket på verva.se. Kan du ge exempel på hur ni har arbetat med det? Språktester med webbesökare? Intern utbildning?
Gjorde det inte ont när Magnus bet er i läppen? 😉
Har har.
För sakens skull och eftersom det var just riktlinjer för språket som kom på tal: Den ursprungliga texten sa: ”Vi tackar Magnus för att han, i sann myndighetspersonsanda, är nästan outhärdligt trevlig i sitt svar och biter oss i läppen….etc” 🙂
Ja självklart. Det togs emot med ett surt flin.
Man vill ju inte hänga ut Magnus med att berätta hur det gick till liksom …
Ska se om jag kan vara lite mer otrevlig i det här svaret… 😉
Den riktlinje som jag lite slarvigt hänvisade till i intervjun var Vägledningen 24-timmarswebbens avsnitt 5.1. Att anpassa texter för webb och språkhantering riskerar ibland att hamna i skymundan i webbprojekt.
Sidstrukturen och de flesta texterna på verva.se togs fram av en av våra informatörer. Under uppbyggnaden av verva.se har vi arbetat med en central webbredaktör. Hon har bakgrund som språkkonsult. Sammantaget gjorde detta att det var enklare att få ett enhetligt och mer genomarbetat språk på webbplatsen.
Vi arbetar med att sätta upp interna riktlinjer för språket på verva.se. I det arbetet utgår vi från de riktlinjer som Klarspråksgruppen har. Utöver generella riktlinjer är det lämpligt att ta fram specifika riktlinjer för den egna organisationen som utgår från den egna verksamheten och den information som man hanterar. Efterhand som riktlinjerna blir klara och vår nya organisation kommer på plats, kommer vi att utbilda fler i att skriva för webben.
Angående språktester med användare: När man genomför användningstester kommer ofta synpunkter på språket med. Språket på en webbplats är tätt sammankopplat med övriga delar som navigering, struktur, etc. och kan därför vara svårt att testa separat. Om man vill testa hur specifika målgrupper uppfattar utvalda texter kan det kanske vara idé att undersöka förståelsen i separata undersökningar.
Inför kommande version av vägledningen 24-timmarswebben arbetar vi med att ta fram en checklista för redaktörer som stöd i det dagliga arbetet. Checklistan är tänkt att kunna utgöra en grund till organisationsspecifika checklistor och lathundar.
Magnus Burell, Verva
jag tycker att Magnus Burell verkar vara en mycket kompetent tjänsteman, och ett guldkorn inom svensk förvaltning. Min erfarenhet är att tjänstemän med samma yrkesskicklighet som nämnda Magnus är väldigt sällsynt och det är en nåder för det svenska riket att Magnus har valt att tjänstgöra inom Statskontorets organisation. Jag önskar honom all lycka till i framtiden.
Teknologie Licentiat
Petter Jönsson