Jag har länge letat efter bra ikoner vi kan använda på orebro.se som på något sätt är standardiserade. Utbudet har varit väldigt klent med undantag för den symbol Sveriges dövas riksförbund tagit fram och den är för ful. Nu har FunkaNu tagit tag i det och rekommenderar de symboler man tagit fram till riksdagens nya webbplats och det ser riktigt bra ut.
En fundering jag har är vad länk-ikonen betyder. Det står att den ska användas för material man kan kopiera till sin hårddisk eller lägga som en favorit. Vad innebär det?
Man är fri att ändra färg på symbolerna och får då gärna skicka dem till FunkaNu så de också blir en del av arkivet. Väldigt bra.
Tack till Magnus Burell för tipset.
Filed under: Allmänt, Webbplatser
24timmarsbloggen 
Länken funkar inte. ni har missat ett = vid href 😉
Är det inte lite farligt när ett konsultföretag försöker skapa en standard för offentlig sektor? Även om behovet finns är det inte säkert att detta är den bästa lösningen. Är ikonerna testade på olika typer av användare? Förstår alla vad de står för oavsett kulturell bakgrund? Är de tillräckligt tydliga för personer med synnedsättning?
Det finns många frågor som bör besvaras innan man anammar detta med hull och hår. Och avsändaren för en standard bör inte vara Funkanu utan en oberoende aktör inom offentlig sektor (typ Verva).
Nu är länken fixad. Tack för det.
När det gäller standarder skapade av privat sektor känner jag att det är ett rätt litet problem. Men jag håller samtidigt med dig om att Verva borde tagit fram detta och det fär rätt länge sedan. De borde kunnat funnits med i vägledningen.
Ikonerna är skapade av FunkaNu som är rätt kompetenta på det de gör och jag antar att de är relativt vältestade. De är som sagt var skapade på uppdrag av riksdagen och även om det finns en hel del att anmärka på när det gäller deras webbplats verkar de ha gjort ett stort och bra arbete när det gäller förståelse och ordval.
Björn, ditt antagande om att ”de är relativt vältestade” är ju bara ett antagande. Jag håller med Martin ovan om att detta borde komma från Verva. Ang- FunkaNus kompetens råder det delade meningar. De har ju tidigare försökt skapa ”Funkanu-standarder” vilket förvillar för implementatörer.
Ja det är bara ett antagande. Men det jag hört om Riksdagen är att de tar de här frågorna på stort allvar och det skulle förvåna mig om de inte är ordentligt testade. Jag har haft en lång diskussion med Andreas Melin då på WM-data (nu på FunkaNu tror jag) som berömde Riksdagen för att de var väldigt seriösa beställare som arbetade väldigt mycket med testning.
Någon från FunkaNu eller Riksdagen kanske kan reda ut det hela? Kommentera gärna.
…snygga ikoner, jovisst. Men jag får spader varje gång Funkanu rider ut på sin stora vita hingst ”Myndighetsfjalar”. De ÄR och FÖRBLIR ett privatägt konsultföretag likvärdigt med en rad andra minst lika duktiga på tillgänglighet och användbarhet. Det är INTE Funkanu som skrivit Riktlinjerna till 24-timmarsmyndigheten hur mycket de än försöker få det att låta så själva. Snygga ikoner, OK. Men de är nog mer energi satt på layout-enhetlighet än funktionshindertillgänglighet etc. För små och för svåra att urskilja för många enligt min åsikt. Och hur skiljer man på webbradio och ”Lyssna på texten” mha uppläsning (ex. ReadSpeaker)?
Bildsymboler för många fler
– ett nationellt utvecklings- och standardiseringsprojekt
för ökad tillgänglighet genom konceptet Design för alla
Bakgrund
I FN:s femte standardregel slås det fast att medlemsländerna ska arbeta för att göra såväl fysisk miljö, information som kommunikation tillgänglig för alla, oavsett eventuella funktionsnedsättningar.
Regeringens nationella handikappolitik för demokrati och delaktighet utgår från allas rätt till delaktighet, värdighet och självbestämmande. Det kräver att samhället och den omgivande miljön är tillgänglig för alla. Den handlingsplan som riksdagen beslutade i maj 2000, definierar konkreta delmål för att uppnå både ett tillgängligt Sverige och bättre bemötande.
Arbetet för att förbättra tillgängligheten pågår inom olika samhällsområden men fortfarande finns det mycket kvar att göra, bland annat när det gäller bildsymboler. I det svenska samhället används bildsymboler i den publika miljön i stor utsträckning för att förmedla information. Bildsymboler finns på flygplatser, på tågstationer, på bussterminaler, i offentliga byggnader med mera. Symbolerna har den fördelen – om de är rätt utformade – att de underlättar tillvaron för medborgarna. Bildsymbolerna varierar i utformning mellan olika sektorer i samhället. Det finns ett uttalat behov av en mer samordnad symbolpolicy från många organisationer och personer. Det visar bland annat en förstudie gjord 2002 av Handikappombudsmannens Tillgänglighetscenter.
Det finns en oro över att nya symbolsystem utvecklas kontinuerligt utan hänsyn till särskilda behov som till exempel personer med olika funktionsnedsättningar kan ha.
För personer med kognitiva funktionsnedsättningar och för personer med nedsatt syn och hörsel, är det angeläget att göra en översyn av dagens bildsymboler för att åstadkomma en mer samordnad användning i skilda delar av samhället.
Även för personer som har begränsade kunskaper i skriven svenska, till exempel barn, vissa invandrare och utländska turister, är ett funktionellt symbolspråk för lättillgänglig information av stor betydelse. Användandet av enhetligare och mer funktionella bildsymboler, som utgår från Design för alla konceptet, kommer att kunna göra olika platser i samhället mer tillgängliga för alla människor.
Helhetssynen är primär och det långsiktiga målet är att öka tillgängligheten och orienterbarheten i samhället. Ett delmål är att utforma
Björns konkreta fråga:
Länkikonen används för att synliggöra en url för att användaren lätt ska kunna spara länken som bokmärke eller maila den. Riksdagen använder ikonen vid inbäddade objekt som exempelvis film i videoarkivet. Åsikter, förslag och debatt om ikonerna uppmuntras och mottages tacksamt! Kul att det kommit igång innan vi gått ut med rekommendationen, tack till Magnus för det.
Sakfrågan:
Bakgrunden till att Funka tycker att de ikoner som riksdagen tagit fram borde få en vidare spridning är att vi i våra tester ser att olika ikoner som betyder samma sak förvirrar användarna. Denna förvirring kan bli så stor att ikonen så att säga motverkar sig själv. Avsikten med att använda ikonen är att förtydliga, slutresultatet blir förvirring. Problemet är störst för användare med kognitiva problem och för ovana användare av webben.
Vår utgångspunkt är alltså att ikonerna bör vara likadana eller mycket snarlika på olika webbplatser. Annars fungerar de dåligt. När riksdagen tog fram en uppsättning ikoner, som vi anser fungerar väl, så frågade vi om dessa kunde ställas till andra webbplatsers förfogande.
Det är inte Funka som tagit fram ikonerna, men Funkas medarbetare har tillsammans med många andra experter varit involverade i projektet, som vi anser väl genomfört. Vi vill bidra till att de används eftersom de grupper av användare vi arbetar med skulle vinna på det. Även den som utvecklar webbplatser vinner på det. Istället för att ägna tid åt att utveckla egna ikoner eller