Verva har deltagit i ett arbete inom EU med mål att få fram en plan för hur webbplatser kan certifieras. Det finns nu ett utkast (välj ”WAC Workshop draft CWA”) tillgängligt och det är öppet att komma med synpunkter fram till 20 februari 2006. Det handlar inte om vilka krav en webbplats ska uppfylla för att få kalla sig certifierad utan det handlar om organisationen kring det hela. Vem ska få certifiera och hur.
Jag ska på ett möte om dokumentet med Verva den 9 februari och jag undrar om någon här har synpunkter jag ska framföra.
Jag har själv inte hunnit sammanfatta mina synpunkter ordentligt men här kommer några tankar:
- Jag har svårt att se skillnaden mellan ”product certification” och ”inspection” (5). Det kan vara något tekniskt med certifieringsstandarder som jag är för oinsatt för att förstå.
- Begreppet ”quality mark” (7.1.2) är jag också osäker på. Är det en motsvarighet till vägledningen som man ska leva upp till? Vad är i så fall ”the normative document” (7.3.6)
- Utvärderingarna ska vara konfidentiella (9.1.2). Fungerar det verkligen tillsammans med vår offentlighetsprincip?
- Är certifieringen bara för det offentliga eller är det även för privata organisationer?
- Vilka möjligheter har man att se till att endast certifierade använder symbolerna kopplade till detta (10.3.1)?
Filed under: Allmänt
24timmarsbloggen 
Och vem har som affärsidé att tjäna penger på detta larv?
Ingen har ännu kommit på idén att certifiera böcker men det är kanske på tiden … glöm inte veckotidningar eller aftonbladet förresten.
KAS
Förslaget är luddigt och jag är osäker på om principen med ”self-declaration” kommer att fungera. Se bara hur många sajter som stoltserar med ”Valid XHTML” trots taggsoppa under skalet, eller ”WAI AAA” bara för att Bobby sagt så.
Hur som helst, jag ser fram emot att träffa dig den 9 februari! 🙂
Jag tycker att initativet är bra. Som situationen är nu kan vem som helst uppfinna en egen ”certifiering” och ta betalt för den med ena handen samtidigt som man utvecklar webbplatser med den andra.
De flesta typer av certifieringsregelverk ställer stora krav på ceritifierarens oberoende. Så även detta förslag. Jag hoppas att det inte försvinner på vägen.
KAS: Det finns en lång tradition av att tillverka tillgängliga böcker (mao de är läsbara) och det behövs nog ingen certifiering. Om nio av tio böcker var oläsbara skulle det finnas ett behov men så är ju inte fallet som tur är.
Tommy: Jag håller med om att det är luddigt. Begreppen jag inte riktigt förstår är centrala och utan en bra förståelse av dem blir det luddigt.
Self declaration kommer säkert att missbrukas en del men det finns säkert många företagsamma individer som gärna påpekat bristerna för att få tillstånd en förättring. Vi kommer säkert göra en del sådant här på 24timmarsbloggen.se också.
Jag har nog tyvärr svårt att se detta förslag utan en möjlighet till self declaration. Vi får bara hoppas att man under processen inser att man inte klarar av det och istället vänder sig till en expert. Och, ja det ska bli trevligt att träffas:)
Peter: Inga namn… Jag håller med dig men jag ser problem med hur det kan fungera på ett bra sätt. Ska inte WM-data få certifiera webbplatser? Finns det någon leverantör som inte har fingrarna i båda syltburkarna? Var drar man gränsen?
Det spelar väl ingen roll om det finns få företag idag som inte har fingrarna i båda syltburkarna. Om man driver igenom det kravet kommer det skapas en marknad.
Absolut. Frågan är hur man definierar oberoende? Får företaget inte varit inblandat i projektet tidigare? Gäller det bara för den enskilda konsulten som ska granska? Får man inte utveckla webbplatser alls utan är hänvisad till att bara syssla med granskning?
Ja. Man får inte utveckla webbplatser alls.
Det är enda sättet att vara trovärdiga.
Jag tycker det är mycket dåligt att först ta fram ett system om hur man skall certifiera webbplatser och att man senare definierar vad man skall certifieras.
PS Var finns kontaktinformationen till bloggarna så man kan tipsa om nyheter ?
Kal: Jag håller med. Det kommer att bli mycket svårt för ett företag att separera utveckling från ceritifiering om man inte är riktigt stor. Annars finns alltid risken att man granskar sina kollegor. Och det är precis det som ackrediteringsreglerna måste sätta stopp för.
Som du tidigare påpekar kommer det dock att finnas en ny marknad där jag gissar att många enmansbolag kan hitta en nisch.